Nu är jag framme. I två veckor ska jag bo i någon annans hem innan jag får tillgång till min egna lägenhet. De som jag bor hos är jättegulliga men det är jättejobbigt att bo hos någon annan. Man vill inte störa, vara i vägen eller kosta någonting för någon annan. Vet att det kommer att gå fort men det känns som en evighet.
Imorgon börjar skolan och jag börjar bli nervös men jag har inte kalla fötter längre.
Nu när jag är här måste jag ta tag i att boka en tid för att HIV-testa mig igen. Det däremot har jag kalla fötter inför. Jag tror inte att jag kommer att få ett positivt svar men det känns inte särskilt lockande att gå till en läkare och förklara varför man måste testa sig.
Våga det man inte har mod till
Du behöver inte förklara om du inte vill. Det räcker med att säga att det var en kille i England och att situationen kräver att du testar dig *tycka* Lycka till min sockertopp! Till detta och till första dagen i plugget :) Sen tänker jag på... "Att våga är att förlora fotfästet en stund, att inte våga är att förlora sig själv". Vet inte om det riktigt passar in. Men jag tänker ofta på det. Det stärker mig.
SvaraRadera