tisdag 7 december 2010

Sex veckor

Hög musik på och stängd dörr för att dölja sorgen och tårarna som faller. Övergiven, missförstådd, sorgsen, sårad och uppgiven för att du inte förstår att du är viktig. Ledsen för att det känns som att du inte bryr dig, om mig, om att vara viktig. Inte bara för mig men för oss också. Och så känns det så orättvist att du kan välja bort sånt som borde vara viktigt utan att känna något. Det är orättvist men också lite sorgligt att du kan glädjas åt det som är dött och inte betyder något egentligen.

Gräver ner och stänger in

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar