torsdag 2 december 2010

37 dagar

Jag kvävs. Det finns ingen plats och jag måste upp till ytan för att andas en stund men det finns ingen yta. Allt är bara bottenlöst mörker och kaos. Jag är kaos, huset är kaos och det finns ingen plats för att må annat än bra. Det finns ingen chans att vara för sig själv och må som man vill. Jag mår inte bra. Jag är kaos.

Natten till idag låg jag och lyssnade till mina hjärtslag. Det var det enda jag kunde höra för att mitt hjärta slog så hårt. Rusade och tog över världen. Jag var som förlamad och kunde inte ens förmå mig att ta mig ur kläderna jag haft på mig under dagen och ta mig i sovkläderna. Låg på rygg med handen över hjärtat i timmar och plötsligt var det morgon. Vet att jag somnade för jag minns att jag drömde och att det var obehagligt som vanligt. Hade inte rört mig en millimeter. Fortfarande handen över hjärtat och på rygg. Jag sover aldrig på rygg.

Jag vill vara hel

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar