Jag är trött inifrån och ut. Trött i själen. Jag orkar inte mer nu. Räknar varje sekund tills det är över.
Jag tänker på dig varje dag. Flera gånger varje dag. Idag fick jag höra att du inte mår bra. Det har du inte gjort på många år men nu kanske värre än någonsin. Det gör så jävla ont att jag inte kan ringa dig längre. Att du valt det du valt och att det inte är mig. Jag älskar dig. Jag behöver dig. Jag vill att du ska må bra. Jag vill prata med dig. Jag vill att du ska höra av dig och säga att du valt om. Att det är över nu. Jag tror inte att du förstår hur ont det gör i mig att tvingas välja bort dig för att orka överleva. Det är ett slag i magen när jag får höra att du varit på akuten. Att det är mitt fel är det enda som ekar i mitt huvud. Händer det dig något är det mitt fel. Mitt fel. Jag valde mig själv över dig. Mitt fel. Snälla, förlåt. Snälla, gör ingenting dumt. Snälla, välj om så att jag får en chans att göra detsamma. Snälla, glöm inte att jag älskar dig. Snälla.
Tvivlar på om det är värt det
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar