Någon mer som vet, någon mer som vet att jag skriver. För en gångs skull känns det inte dåligt, inte som ett misstag att berätta. Känns som att jag fortfarande får vara jag, som att den andra vågar fråga, vågar bry sig, vill bry sig. Utan att jag blir porslinsdocka, tycka-synd-om-objekt och någon man ser på med andra ögon. Skönt. Litar inte på många men ibland träffar man någon som det bara känns bra med. Såna ska man hålla hårt i. Vänner är det bästa jag har.
Hoppas jag får sova inatt. Tänker lägga mig nu och läsa allt jag ska läst till mötet imorgon när jag äter frukost istället för inatt. Önskar en drömlös natt med riktig sömn. Orkar inte vara såhär trött längre. Har saker jag behöver göra den här veckan.
Älskade vänner
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar