Jag vill att du ska veta att mitt i paniken och mitt i ångesten, när ingen nådde fram, då fanns du där. När jag inte kan vända mig till någon och inte litar ens på mig själv, då finns du där. Du hittar alltid vägar att nå mig, även när jag gör allt för att inte bli nådd. Du ser det ingen annan ser och saker jag försöker gömma även för mig själv. Du dömer inte. Du förstår. Dina ord berör, på gott och på ont. Det du säger är viktigt. Du kan lugna mig, du kan göra mig orolig. Du får mig att skratta ofta och gråta ibland. När jag inte litar på vad jag ser, hör eller känner så berättar du att det är sant. Jag vill att du ska veta att mitt i paniken var du den första jag tänkte på, inte för att jag vet att du förstår utan för att du är min vän.
Jag älskar dig
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar