måndag 3 oktober 2011

Förvirring, glädje, tro och kärlek

Jag blev ledsen och förvånad och så ledsen igen. Kände något jag inte trodde, trodde att jag inget kände sen var jag ärlig och blev ledsen igen.

Du tröstar mig när jag är ledsen. Jag känner mig klok, älskad och respekterad i dina ögon. Du gör mig till en bättre människa. Någon som vågar, någon som vill, någon som hoppas och någon som vågar tro. Förut var jag rädd men nu längtar jag bara. Ingen kan förutspå hur det kommer att bli men jag vet att vad som än händer har jag en vän i dig. Det är det viktigaste. Jag saknar dig.

Kluven

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar