Om 50 dagar är det exakt ett år sedan det hände. Mycket har hunnit hända på ett år. Mycket är fortfarande kvar. Om någon hade berättat för mig för 317 dagar sedan vad som skulle hända mig det kommande året hade jag aldrig trott på det. Två dagar senare trodde jag aldrig att jag skulle le igen.
Idag frågade någon mig vad jag är mest stolt över. Jag svarade mitt körkort, men det jag är mest stolt över är att jag lever. Jag är inte bara vid liv.
Jag älskar
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar