Möblera

Göra om, starta om, nystart, boa in mig, känna mig hemma. Jag har möblerat om, packat upp det mesta och insett att jag har både mer kläder och fler vänner här än jag trodde. Vänner kan jag inte få för många av och kläder kan jag ju faktiskt slänga bort när det blir för mycket så det löser sig nog.

Nu väntar jag på att det ska smälla. Att vi ska tvingas in i något som ska eskalera till ett stort gräl. Det brukar vara det som krävs för att vi ska kunna prata. Och prata behöver vi verkligen för jag kan inte gå runt med en klump i magen av oro jämt. Det är inte roligt när det känns som att jag alltid riskerar att göra fel. Vara fel. Jag behöver rum att andas också. Och att bara vara.

Ska jag säga till dig vad jag tycker?